lördag, oktober 25, 2008

Mamma!



Hon, kvinnan som gett dig livet.
Hon, som är så lätt att ta för givet.
Hon, som är där för dig vad som än händer och vad du än gör.
Hur elak du än är och hur mycket du än förstör.
Hon, som kommer följa dig genom livet, tills du växer upp och blir stor,



Jag pratar förstås om alls våran kära mor.
Livet utan henne skulle aldrig bli detsamma,
jag skulle aldrig kunna klara mig utan min mamma.
Min mamma, har funnits där så länge jag kan minnas,
Och vore det inte för henne, skulle jag inte ens finnas.
Det finns så mycket man borde tacka henne för,
Och visa sin uppskattning för allt hon gör.

Älskade mamma! Saknar Dig så oerhört mycket! Livet är inte alls detsamma utan Dig. Trots min härliga familj är det så tomt så tomt.

Vet att både du och pappa är med mig men ibland räcker inte bara känslan. Jag saknar VERKLIGHETEN! Den vi hade för ca två år sedan innan allt elände drog igång på allvar! Innan den jävla cancern kom och tog er härifrån......

Mamma och pappa! Ge varandra en kram och känn att den är från mig!

Ta hand om varandra och ha det så bra!

Kram Ann-Louise

Inga kommentarer: