tisdag, februari 02, 2010

Vitt, vitt, vitt...

Det här verkar aldrig vilja ta slut!
Vaknade upp till MÄNGDER av snö både i går och i dag! Nog har vi vinter så det förslår!


För en värmeälskare som mig så känns våren låååååååååååååååångt borta! Mycket lååååångt borta! Med tanke på de stora snöhögar som finns nu kommer vi ju att ha snö liggande hela april... Suck! Ja ja vad e väl en balslottet......  (Eller hur Linda?)

Tänkvärt:
När du föddes grät du och andra log!
Lev, så att när du dör andra gråter och du själv ler!

Kram hela långa snöiga dagen!!

7 kommentarer:

Susanne sa...

Ja nu räcker det med snö..Nu snöar det så mycket på det som redan ligger och det är mängder..Jag vågar inte ge mig ut med bilen och köra så jag håller mig hemma och får jobba in dom timmarna..Vill inte riskera mitt liv för 4 timmar i stan..kram till din dag,,,Gillar dina bokstäver på bloggen undrar hur man gör ,,jag har försökt att hitta nytt till min men fattar inte hur man gör..Kram

Blåbärs och smultronstället sa...

Hej vad fint du har på din blogg. Hur får du de fina bokstäverna?
Härligt med snö, vi har också massor, men snart får det vara nog. Tråkigt med er fina hund, hoppas det går bra med henne så länge det går.
Kram Susanne

VARDAGSLYCKA sa...

Tack vännen för FINA bilder o för ditt tänkvärda ord det borde vi alla leva mer efter!

Varm kram Lisette

Bodil sa...

Samma här. Maken skottar och skottar. Och mer skall det tydligen komma.
Kram Bodil

Miss Deerest sa...

Tittar ut just nu, kl 18 12 den 2/2 och tänker och tänker att jag skall nog ringa dig så vi kan gå på en promenad! I skogen!! Det är ju så häärligt ute!!!

JoJo...

Anna-Lena, Drömmar av silver sa...

Hej Ann-Louise!

Håller med dig om att det räcker med snö nu. Det är i alla fall skönt att vi går mot ljusare tider.

Jag har kikat en del genom din fina blogg och läst alla dina inlägg om din sorg. Sitter nu med en klump i halsen och tårar i ögonen. Så fint du skriver om din mamma och pappa. Livet är verkligen inte rättvist ibland. Själv har jag också förlorat mina föräldrar, genom sjukdom och en tragisk olycka, och det har satt sina spår i mig. De hann inte ens fylla 54 år så de gick bort mitt i livet! Fast det har gått ganska många år, åtta och tio år, kan sorgen ändå välla upp och kännas lika stark. En tröst är att det går längre mellan varven. Jag tror också, åtminstone är min förhoppning det, att man efter en djup livskris lär sig att uppskatta livet mer.

Mina varmaste kramar till dig!

Anna-Lena♥

Anonym sa...

Vet du vad.... jag e oxå lite trött på snön... eller rättare sagt att skotta snön.... och så oroar jag mig för när allt ska smälta och om det kommer läcka in då??? och när det är kallt så oroar jag mig att vårat andra vattenutkast ska gå läck och börja spruta vatten... saken är den att man kommer inte åt det då det är intapetserat... Men ANNARS tycker jag det fortfarande e mysigt med snön ;)
Det ser ljust ut på söndag, syrran ska ha kalas om 2 veckor och ngt annat har vi inte hört =)
Kram Ita <3